Kontra STHLM – FC Vantör 0-1

0-1 Nån motståndare

Det var ett peppat gäng som samlades i Skarpnäck denna härliga vårdag för att ta tredje raka vinsten för säsongen. Kapten körde sin klassiska uppvärmning följt av ett brandtal av Coach & Ass.

Coach viktigaste budskap var att vi måste fortsätta prata som vi gjorde i första matchen. Ass Coach tryckte på hörnorna och vikten av att följa taktiken. Alla lyssnade och alla var redo att ta de tre poäng som krävdes för att hänga kvar i toppen.

Vår mentala coach, som gjorde matchdebut för säsongen pratade om vikten av att ha roligt, och att vi skulle vinna idag för att få en seriefinal redan i nästa omgång. Vår ledare på planen, Kapten Göbb, avslöjade att det var Dribbels födelsedag och vi hade ett fyrfaldigt leve för vårt nav.

Allt var alltså på topp. Vi var uppvärmda, vädret var härligt, vi hade både taktik och målsättning klara och ett beslutsamt Kontra stegar ut på planen. Vad som hände sedan är en smula oklart. Alla är tysta. Alla är stressade och det finns inga enkla passningsalternativ för våra backar. Vi upptäcker dessutom att kvällens motståndare inte är här för att ha roligt, de är här för att vinna till varje pris.

FC Vantör sparkar oss i hälarna, de knuffas, de drar i oss och sparkar iväg varje boll efter avblåsning. Domaren låter dem hållas och irritationen i Kontra stiger i takt med minuterna som tickar på. Första halvlek bjuder inte på något vackert spel från något av lagen och det är mycket studsande boll, något som chockerande nog Vantör har fördel av trots en medellängd på ca tre äpplen. Båda lagen hade ett par anfall var men det var aldrig riktigt farlig och första halvlek slutar rättvist 0-0.

I halvtidsvilan konstaterar Coach  att det är för tyst, det är för stressat och vi hjälper inte varandra. Vi spelar helt enkelt inte fotboll som Kontra kan utan vi låter Vantör styra oss. Coach passar även på att försöka uppmärksamma domaren på att Vantör vid varje rödvit inspark och frispark sparkar iväg bollen för att stoppa oss från att slå den snabbt. Det är dock oklart om domaren tog in den informationen. Samma spelare som avslutade första halvlek går på och börjar andra halvlek.

Andra halvlek ledde inte till någon större förändring i praktiken. Det var fortfarande tyst från Kontra och det såg fortfarande stressat ut. En hög och lång frispark från Vantör leder till matchens hittills farligaste målchans. Två Vantörspelare och en studsboll är väldigt nära att leda till 0-1 men Ståhl släpper bollen som studsar strax ovanför vänstra krysset.

Kontra lyckas också producera lite framåt och Ljungen var väldigt nära att vinna en närkamp mot Vantörs målvakt. Joel är centimeter från att skarva en boll som lett till en väldigt farlig chans. Tyvärr kommer vi inte riktigt igenom i slutet av planen och vi får inte fram några riktigt farliga skott mot mål.

I mitten av andra halvlek kapas Ass Coach bakifrån i mitten av planen vilket leder till matchens enda utvisning. Vantör klagar självklart, som man gjort på varje domslut som inte varit i deras riktning. Domaren kallar till sig lagens kaptener och berättar att han inte gillar utvecklingen. Han tycker det är dålig stämning och att han mycket väl kan tänka sig att dela ut fler kort om båda lagen inte skärper sig.

För det rödvita lägret är anledningen till stämningen solklar. Vantör har spenderat en halvtimme till att dra i tröjor, sparkat bakifrån och gnällt. Domaren har visat att det är ok Vantör har därför såklart fortsatt.

Med en man mer på planen blir Kontras spel tyvärr inte mycket bättre. En kommunikationsmiss längst bak leder till att en Vantörspelare kan snappa åt sig bollen och ensam mot Ståhl i straffområdet finns det inget som kan stoppa ett väldigt surt 0-1. Det är ett resultat som håller sig, Vantör sparkar mycket rutinerat iväg många bollar långt utanför planen och tiden tar slut, årets första förlust är ett faktum.

Förutom att vi tappade mycket av det vi visade att vi kan i första matchen blev det tyvärr lite dålig stämning på vår bänk. Den positiva anda vi försöker fokusera på naggades tyvärr i kanten av den frustration och besvikelse hela laget kände. Vår Mentala Coach hade dock med sig ett sexpack Pripps som var välbehövliga plåster på såren efter matchen.

Nästa match gör vi inte om samma misstag. Nästa match möter vi Ribba och då skall vi vara tillbaka på toppen av vår form!