Shejkerna från Stureby – Kontra STHLM 4 – 2
0 – 1 Jens (Nicke)
3 – 2 Jens (Mike)
Om förra veckans match var en usel insats ur Kontra-perspektiv så innebar gårdagens sammandrabbning ett fall framåt. Okej, matchen förlorades, främst till följd av periodvis passivitet, men det fanns partier när vi ändå spelade riktigt bra. Som ett lag. Kreativt. Smart.
Och visst började det bra. Innan någon riktigt fattat vad som hände gjorde vi 1-0. Målgörare var Jens, stiligt assisterad av Nicke. Kontra, publiken, motståndarna. Alla var lika förvånade.
Men Shejkerna fann sig snabbt och började pressa på. Vi i Kontra svarade med onödigt mycket respekt. Shejkernas reslighet och det faktum att de slog oss i förra mötet gjorde att vi avvaktade för att se vad de skulle ta sig till.
De tog sig till två mål. Och vi gav dem utrymme att göra det. Första målet lobbades in efter att Kontras backlinje gett bollhållaren för mycket tid att se The Walls placering och måtta sitt skott efter rådande förhållanden.
Andra målet var även det till följd av att vi inte satte press på bollhållaren. Skillnaden här var att detta var ett klassiskt vristskott som snyggt skickades in i maskorna. Snyggt men snöpligt. På kort tid hade Shejkerna vänt ett underläge till ett övertag. Och det skulle bli värre. Innan halvleken var slut utökade Shejkerna sin ledning till 3-1. Men så kom, i halvlekens sista skälvande sekunder, en möjlighet. En Shejk blev lite väl het och sur på domarens agerande. Han vädrade sina åsikter och tackades för inputen med ett gult kort.
I pausvilan kom vi fram till att vi inte skulle spela så mesigt, utan pressa på och anfalla lite enklare.
Pausvilans snack efterföljdes när andra halvlek inleddes. Vi spelade riktigt bra och det kändes som att en reducering låg i luften. Och mycket riktigt så kom den. Återigen var det Jensas lovefoot som var inblandad. Denna gång är det inte lika klart vem som hjälpte honom så det beslutades efter matchen att ge assisten till den inlånade förmågan André (må detta övertyga honom att hjälpa oss igen (och även gamle kontraiten Pony skötte sig exemplariskt så ja tack till honom också)).
Vi hade vittring igen. Om vi bara fortsatte så här så skulle vi kunna kvittera!
Just denna känsla gjorde sista målet extra nesligt. Men det är ju ett axiom att det lag som pressar på öppnar sig för kontringar. Mycket riktigt. En Shejk fick tag på bollen och fyrade, strax utanför straffområdet, av ännu en lobb. Danne backade hemåt men blockerades av en annan Shejk som smugit upp bakom honom. Med vägen hem stängd för Danne kunde vi bara se på när bollen studsade in över mållinjen och därmed punkterade matchen.
En match som trots vårt passiva försvarsspel ändå visade på den kvalitet med vilken vi kan föra oss på planen. Håll det snyggt, håll det enkelt och håll huvudet högt så kan vi vinna de två kvarvarande matcherna. Det finns sex poäng kvar att vinna. De ska vi ha! Nu inleder vi kampanjen #sexavsex.