Kontra STHLM – FC Snubbe – 1-6
0-1 Snubbe
0-2 Snubbe
0-3 Snubbe
0-4 Snubbe
0-5 Snubbe
1-5 Nicke (Björne)
1-6 Snubbe
Jaha.
Kontra hade mönstrat sju ordinarie spelare plus en provspelare efter att Coach Mangoose hade scoutat marknaden och fått med sig en yngling vid namn Björne. Vi hade dock inte riktigt gjort läxan eftersom vi borde vetat att vi skulle möta ett oerhört starkt lag. Kontra startade ändå med inställningen att här ska det spelas gladfotboll och under de första minuterna såg det ju (som oftast) lovande ut. Vi fick ett par vassa avslut och det fick Snubbe också. Det böljade fram och tillbaka. Men så fick Snubbe loss ett svårt hårt skott och The Wall fick vittja nätet en första gång. Tyvärr skulle det bli mer av den varan.
PÅ en tilltrasslad situation skulle Hartass rensa men bollen gick i eget mål. I Kontraleden spred sig frustrationen och laget blev allt mer desperat att förändra matchsituationen. Istället såg vi till att förvärra matchsituationen. Snubbe hade bud på mer men i halvtid stod det ändå bara 0-2. Vi snackade om att vårda boll. Vi pustade ut. Det märktes att ingen i Kontra var riktigt på topp denna septemberafton. Ut på plan igen. Där blev det inom 10 minuter hela 0-5, ingen minns riktigt hur men det var inte kul.
Så med 7 minuter kvar hände äntligen något. Kontras spel fungerade. Vi slet den där extra metern. Vi gick in och tog tacklingarna som behövdes. Och vips friställde Björne en vilt sprattlade Nicke som enkelt lade bollen i mål. Ett lättnadens jubel hördes från den rödvitsvarta läktaren. Förnedringen skulle bli ett faktum, det fattade vi allihop. Men den skulle i alla fall inte bli total. Vi hade bud på 2-5, 3-5 och 4-5 men det var just bud. Det stod förbannat fortsatt 1-5 när vi med två minuter kvar tittade på matchklockan. Då kom ytterligare en snubbe loss och slängde in 1-6. Ridå.
Jaha. Vad ska man säga?
Jo, att Kontra alltid kommer igen! Nästa vecka är det ny match. Då har vi glömt det här debaclet och klär oss stolt i Kontras färger igen. Och då ska vi fan vinna!
Forza!
