Alla inlägg av K.G.

Mållöst men mycket muntert mot Magna Carta

Sommarlovet är över. Klockan har ringt in till en ny termin i Korpens läroverk. En under sommaren regnplågad fotbollsplan har legat orörd men nu var det åter dags att beträda det karga gruset som bara Hökarängens BP kan erbjuda.

Magna Carta – Kontra STHLM 0-0

Motståndarna var Magna Carta. Dessa grönvita herrar har vi mött förut, dock ej i våras, utan tidigare år.

De första minuterna var det påtagligt att det inte bedrivits någon lagträning under sommaren. Kontra hade bitvis väldiga problem med samspelet. Magna Carta märkte av det och pressade på högt.

Som tur var hade vi en stabil målvaktsvikarie i första halvleken i form av ingen mindre än Brordin. (Detta för att The Wall prioriterade att springa fem km på 22 minuter istället för att stå stilla mellan två stolpar.) Brordin tog sitt tilldelade uppdrag på största allvar och gjorde inte bort sig, inte ens då han räddade ett skott med nävarna c:a två meter utanför straffområdet.

Sakta men säkert jobbade vi oss in i matchen och började hitta både bra samspel och en härlig kämpavilja. Innan halvleken var slut hade vi fått till ett par vassa lägen.

I pausvilan pratade vi om vikten att ligga lite tätare på motståndarna och försöka täppa till mittytan, där Magna Cartorna gärna byggde upp sina lägen.

Andra halvlek hoppade Niklas in i mål och även han presterade med bravur. Det gjorde resten av laget också, för den delen. Jens, Mike, Ljudet, Face, Dribbel, Brordin Lightning och Göbb. Alla höjde sig ett snäpp och det var en fröjd att se kontraiterna galoppera fram och tillbaka över planen. Såväl offensivt som defensivt var alla ansvarstagande och gjorde ett riktigt hästjobb.

Magna Cartorna pressade på även de men lyckades aldrig få till några jättefarliga chanser. Det fanns ständigt en kontrait i vägen som kunde plocka upp bollen och starta en motattack. Kort sagt kan man säga att om Magna Carta var de som hade trycket så var det Kontra som hade chanserna.

Dock lyckades inte heller vi göra mål på våra chanser. Matchen, som var en mycket rolig sådan, slutade således 0-0. Men ändå. Vilken fröjd att åter få spela fotboll!

Nedan syns den aktuella tabellen. Nästa match är mot Bolltrollarna. Mycket att spela för den matchen, alltså.

Skärmavbild 2015-08-21 kl. 15.50.59

Nulägesanalys

predictions1

Många är de som funderar på hur det ska gå för Kontra i höst. Pannor har lagts i djupa veck när höstsäsongens prognoser försökts kluras ut. Förståsigpåare och experter har varit osedvanligt förtegna. Betting-företagen är rådvilla och vågar inte släppa några officiella odds. Siare, klärvoajanter och andra svindlare har bryskt slängt på luren när redaktionen tagit kontakt. Inte ens Kontra Ultras vill med säkerhet förutspå vad som komma skall.

För att räta ut dessa frågetecken behöver vi titta lite på omkringliggande omständigheter. Kontrakuriren har gjort just det och kan här presentera en djuplodande analys av läget.

PLANEN
Hur mår Hökarängen IP:s grusplan efter den regniga sommaren? Finns den ens kvar eller har den begravts under ett jordskred från när nederbörden slitit med sig hela östra sidan av Domedagsberget? En exkursion till Hökarängen visade att planen klarat sig bra, i den mån att den är lika dålig om vanligt. Inga spår av vattenmättnad hittades, utan gruset verkar ha klarat att suga upp de vattenmängder som skyarna har delat ut.

LAGETS FORM
Och Kontras trupp då? Har de gått ner sig i ölträsket under sommaren? Eller är de bleka och ljusskygga som gengångare efter att ha suttit inne och möglat hela semestern? Oavsett vilket är den goda nyheten här att Kontra aldrig bestått av några elitatleter så sommaruppehållet brukar sällan ställa till någon större skada. Efter någon match brukar laget vara på banan igen.

AVSAKNAD AV TRÄNINGSLÄGER
Vanligtvis brukar sensommaren innehålla ett mer eller mindre besökt träningsläger. Detta brukar rendera en klarare spelidé men också slitnare kroppar. I skrivande stund har inget träningsläger genomförts. Plus minus noll, alltså.

HÖSTEN
Historiskt sett är Kontra ett vårlag som har svårt att prestera på hösten, då motståndarna hunnit spela ihop sig. Höstmörkret brukar heller inte bidra till ett högt deltagarantal i Kontraleden, vilket historiskt är ett av våra starkaste vapen. Men! En tidig vinst eller två brukar säkra ett ökat intresse av att närvara. Och om vi får oss en brittsommar så bör det fylla avbytarbänken.

SLUTSATS
Det finns inga yttre omständigheter som skulle försvåra läget för Kontra att få till en resultatmässig förträfflig höstsäsong. Det är helt upp till laget att leverera. Imorgon ska vi vinna!

Shejkerna snuvar Kontra på poäng

forlust_shejkerna_VT_2015

Längst ned i vänster hörn är K.G. och Väggen mycket mer visuella i sin besvikelse än vad övriga truppen medger i sina ansiktsuttryck. Skulle väl vara Brordins tvetydiga min då…

0-1 Den sjukaste skjutande shejken

Gårdagens match mot Shejkerna från Stureby är lite symptomatisk för den gångna vårsäsongen. Close but no donut. Vi har, liksom igår, mött lag som består av mer tekniskt begåvade spelare än oss men ändå hållit undan bra. Dock har vi inte lyckats göra målen som behövs för att vinna en match (oftast fler än man släpper in).

Det som präglade gårdagens match var att vi stora delar av speltiden (undantaget var en ”dip” i första halvan av andra halvlek) hade ett osedvanligt lugn när vi höll i bollen. Vi vågade kolla om vi hade något bra passningsalternativ och hade vi inte det vågade vi vänta in det. De som inte höll i bollen var riktigt bra på att komma och möta eller att göra sig tillgängliga. Det var vackert!

Shejkerna från Stureby är ett av de mer prominenta lagen i tabellen. De hade dock veckan innan förlorat mot Ivar Lo Park Rangers, som i och med den vinsten och gårdagens dito knep förstaplatsen från just Shejkerna, så deras revanschlust var påtaglig. Kontra hade dock inga planer på att göra det lätt för Sturebys rojalister.

Inledningsvis spelade vi, som nyss nämnt, lugnt och kontrollerat. Med ett systematiskt uppspel tog vi oss omgående till ett farligt läge. Vi var också bra på att inte ge Shejkerna någon ro, utan lade bra press på bollhållaren och lyckades på så sätt göra dem mer ineffektiva.

Vi fortsatte pressa på och om inget annat så kan gårdagens match stå som ett monument över hur bra det kan bli om vi spelar som ett lag. Vi jobbade lugnt och kontrollerat och framför allt hade vi det roligt där ute på det torra gruset. En och annan ytterligare målchans fick vi oss också. Bland annat fick Joel till en lobb med ryggen mot mål som ställde målvakten och inte var långt ifrån att dimpa in i mål Även Elias, som verkade ville revanschera sig för förra veckans olyckliga självmål, stod för en riktigt fin insats när han genomförde en soloräd som sånär renderade ett ledningsmål för Kontra.

Det har skrivits till leda. I början av andra halvlek trappade vi ner lite på tempot och lät på så sätt Shejkerna etablera ett lite bättre spel. Nu var det deras tur att ha bud på mål. Och ett till. Och ett till. Vi lyckades dock se till att deras avslut antingen gick utanför eller kunde plockas upp av Danne, som var tillbaka mellan stolparna. I synnerhet en av shejkerna blev mer och mer frustrerad av att hans mål hade gått långt utanför målburen och till slut rann bägaren över. Ungefär halvvägs in i halvleken fick han bollen och forcerade sig förbi en, två, tre kontraiter innan han kallt placerade den i nätet. Inte helt orättvist med tanke på den senaste tidens matchbild men heller inte helt rättvist, sett till hela matchen.

Men efter detta började vi återigen hitta tillbaka till första halvans galanta spel. Sporrade av vikten att kvittera började vi pressa på, med skillnaden att vi denna gång gjorde det som ett lag. Sista delen av halvleken utmärktes av ett massivt försök att få till en utjämning. En utjämning som tyvärr aldrig kom, trots några riktigt vassa lägen.

Vi kan summera matchen på samma sätt som säsongen: resultatet speglar inte insatsen. Igår visade protokollet att vi fick stryk med 0-1. Det säger inget om hur oförtjänt det var. Tabellen visar att vi har 4 poäng. Vi borde ha i alla fall 8. Men de goda nyheterna är att vi kan vända det här i höst. Vi behöver bara träna lite på avslut under sommaren. Ska vi säga så?

Tabelljäveln ljuger tyvärr inte

serietabellen_v24

Kontra bytte walkovervinst mot uddamålsförlust

forlust_din_bil_VT_2015

Webben gör ett försök att imitera Coach Dribbels legendariska bergatroll

0-1 självmål (Zanzibar)

Låt det aldrig sägas att Kontra STHLM inte älskar att spela fotboll. Några minuter innan avspark mot de gamla rivalerna Din Bil Stockholm framkom det att våra motståndare inte kunde mönstra full trupp. Vi blev av domaren tillfrågade om vi ville ta en WO-vinst. ”Vad för slag?!” utbrast vi. ”Inte har vi väl begett oss flera fjärdingsvägar ut i obygden till detta myggangripna kärr för att sedan inte spela fotboll? Det vore ju som om Hannibal lett sina elefanter över Alpernas snötäckta bergstoppar för att sedan tacka för sig och knata hem igen. Nej tack, du! Låt våra antagonister samla ihop ett lag av den brokiga skara som står till buds så spelar vi mot detta Frankensteins monster.” När ska vi lära oss?

Trots ett underskott på en målvakt beslöt vi oss alltså att ta oss an Din Bil & Co. Och vi gjorde det ändå med bravur. Hålet i målet, som vanligtvis fylls av en vägg (vid detta tillfälle studiebesök på Sweden Rock), ersatte vi medelst vår coach Johan Engdahl. Backansvaret delades främst av undertecknad och Mats Taylor. På mitt-mittpositionen varvade vi gamle slitvargen Freddie och nykomlingen Evert. Yttrar var Hagge, Joel samt den nyblivne fadersgestalten Lightning. Och, slutligen, på topp löpte Elias som en hind.

Spelmässigt höll vi undan bra och kunde även bygga upp bra anfallsvarianter med snabba skarvpassar på första touch och nya positioner. Försvarsmässigt var vi stabila och hjälpte varandra reda ut de värsta rörorna. Den enda plumpen i protokollet var ett självmål till följd av en kommunikationsmiss ungefär halvvägs in i första halvlek som ledde till att Elias ”Zanzibar” Nilsson lårade in bollen i egen kasse (och därmed ansluter sig till ett skamligt sällskap bestående av bl.a. matchens backpar Kaj och Mike). Det hela kändes snöpligt.

Men vad fan. Det här bara skulle vi reda ut. Kontra för dagen var taggat till tusen, och vi spelade faktiskt bra. Må hända var att vi sällan fick till sista tredjedelen, men det var ändå vi som förde matchen. Vi spelade bra, mötte varandra, och hade ett visst tryck. Det enda som fattades var en reducering. Och i första halvlek jobbade vi för detta. Det ska sägas. Men sen blev det plötsligt halvleksvila.

Vi var trötta men fast beslutna att reda upp det hela. Så vi snackade (som vanligt) om att göra just detta. Sen var det dags att spela igen.

Första halvan av andra halvlek präglades av ett bekant scenario. Vi blev lite mer otrygga och avstånden mellan lagdelarna blev större och större. När vi sent omsider kom på att vi borde göra åtminstone ett mål för att inte förlora matchen började vi flytta upp positionerna. Till och med målisvikarien Dribbel släppte loss i en räd upp i plan. Motståndarna svarade med att falla ned i planen och genomföra desperata rensningar, gärna över stängslet ut i försommarkvällen. Men det var förgäves. Vi kom, som så många gånger förut, inte till några bra avslut. Och då blir det svårt att göra mål.

Ja, det här var tydligen inte Kontras kväll. Det blev några snygga klackar som friställde oss ibland, men bollen smet utanför, ovanför och i famnen på Din Bils målvakt.

Efter matchen var det på förslag att alla på lagbilden skulle se knäckta ut utom Zanzibar som ju faktiskt gjort mål. Detta välvilliga skämt möttes av ett nekande men bestämt ”Too soon” av samme Zanzibar som tydligen var mest knäckt av alla. Nej, fotboll är orättvist och smärtsamt ibland. Så också denna kväll.

Det vi tar med oss är bra spel och härlig kämpaanda mot ett stabilt (och tursamt) motståndarlag.

Och efter denna nesliga förlust ser tabellen ut enligt följande:

serietabellen_v_23

Feststämning på plan gav årets första trepoängare

vinst_mot_partyhardfc_VT_2015

0-1 Jair (med assist av Webben)
0-2 Nicke (utan assist)
1-2 hårt festande motståndare
1-3 Hartass (utan assist)

Det var torsdag igen och veckans höjdpunkt var nära. Kontra hade samlat en trupp på 10 pers genom att ringa in båda succéspelarna från förra veckan, Anderton och Evert(on). Dessutom hade naturligtvis den aktivt coachande Dribbel på plats, och representation från styrelsen genom sekreterare Zimmerman (även känd som innehavaren av Jensases Love Dome och Jensases domenerande fot).

Vi hade pluggat siffror innan och såg att våra hårt tatuerade och piercade motståndare Party Hard FC inte heller hade någon vinst inkasserad, men inte heller någon oavgjort (som ju vi hade) och med detta faktum i bakfickan utnämnde vi dem (lite skämtsamt men ändå, någonstans djupt inom oss, gravallvarligt) till seriens strykgäng och kände självförtroendet bubbla upp. I själva verket kan man se att seriesuveränerna Shejkarna från Stureby bara slog Party Hard FC med 3-1 i inledningsmatchen, men sedan Din Bil (Kontras seriekonkurrenter från förra året) med 7-1. Det här kanske skulle bli svårare än vi hoppats på? Det verkar i alla fall vara en serie där alla kan slå alla, och där det verkligen gäller att få spelet att stämma.

Matchen inleddes med ett ganska böljande spel, där Party Hard tidigt fick en farlig chans genom ett skott i stolpen, trots att Kontras ambition var att pressa högt och följa med med laget kompakt. Ambitionen fanns där men i matchens första skede var glappet mellan ambition och genomförande ganska stort. Men det var ändå tydligt att motståndarna inte riktigt nådde upp till Kontras nivå och inspiration i inledningen. Kanske var det hårt festande på onsdagen, kanske var det något annat? Bollen rullade oftare dit Kontra ville i alla fall.

Kontra spelade ett rakt och hårt (men rättvist) spel och åkte på många avblåsningar till fördel för Party Hard, framför allt genom Hagge och Nicke som ofta valde att – istället för att runda motståndaren – gå rakt igenom honom. Funkade faktiskt mycket bra denna torsdagskväll, trots att det blev avblåsningar ibland.

I gengäld använde Party Hards vänstermittfältare händerna nästan varje gång han fick kontakt med bollen så antalet avblåsningar i första halvlek blev ganska jämt fördelade.

Ett stabilt Kontratryck ledde till slut till framgång, men det var ett motståndarmisstag som bäddade för det. En stressad målvakt rullade ut bollen för kort, och en högt pressande Webben såg chansen att revanschera sitt tapp på mittfältet i förra veckans match. Han rusade fram och tog emot bollen, och hade gott om tid att servera en framrusande och friställd Jair som snackade fint och avslutade ännu finare. Logiskt och härligt nog så stod det 0-1 till Kontra.

Men vi var inte nöjda där. Vi hade fått mersmak och ville gärna få ytterligare utdelning. När vi väl hade bollen skötte vi oss, till skillnad från när vi försvarade oss, riktigt bra. Och sådant ger ju utdelning om fotbollsgudarna är på bra humör. Det var de igår. Nicke fyrade av ett hårt skott på ett fint inspel från K.G. Målvakten tog den men lämnade retur till Nicke igen, som valde att denna gång testa något nytt: skjuta ännu hårdare. En bra idé, visade det sig då bollen fick nog med lyft för att hamna i nättaket och trycka upp ställningen till 0-2 till Kontra.

Så återkommer vi till det problem vi drogs med under första halvlek: passiviteten. Det var inte bara en fråga om att vi, likt tidigare, blir lite väl fega när vi har en ledning att försvara. Nej, detta var tydligt från början. Vi ville inte riktigt lägga press på partajarna. Istället lät vi dem få fritt spelrum. Vi gav dem chansen att spela bättre. Och våra motståndare var inte dumma. Självklart tog de till vara på detta. Obehindrat förde Party Hards bäste spelare upp bollen i banan tills han kom till ett bra läge för att ta ett skott.

Det blev ett vackert skott. Danne ”The Wall” försöket tippa det övar ribban men tyvärr var tippen för liten. Kanske var det solen i ögonen som ställde vår grönklädde kämpe, men oavsett stå flög bollen nesligt in i fel mål. 1-2 var ställningen när halvleken var över. Skulle vi få se en repris av förra veckans debacle?

Coach Engdahl, som stått och strukit sitt skägg vid sidlinjen, hade några handfasta förbättringsförslag. Ge inte motståndarna så mycket tid, kom och möt den som har bollen och snacka! Snacka, gubbar! Stärkta av den ärrade veteranens tips och av tanken på de öl som utlovats om vi vann sprang Kontra ut på planen igen.

Man ska inte underskatta kraften av ord levererade med emfas och inlevelse. I andra halvlek spelade vi mycket bättre. Party Hards framstötningar kändes inte lika farliga då vi mötte dem tidigare och gav dem mindre tid att få till mer än chansartade lägen.

Även framåt fungerade det ännu bättre och det skulle ge utdelning. Vi hade några bud på mål, både genom etablerat spel och ett helt gäng fasta situationer. En av de sistnämnda är värd att uppmärksamma.

Vi fick en inspark ungefär halvvägs upp på offensiv planhalva. Webben fick sköta insparken och skickade in den i mellanhöjd i mitten av straffområdet. Bollen gick till spelare i Party Hard, men det var kanske ganska bra (om än inte meningen). Det blev nämligen stor tumult när Kontras ettriga anfallare såg sin chans och attackerade. Det är svårt att se exakt vad som skedde på de officiella sportfotografernas bilder från matchen, men någonstans i det stora rökmolnet som uppstod fanns den ettrigaste av dem alla – Hagge Hetstass – och efter flertalet bollkontakter tryckte han in bolljäveln där den hörde hemma och Kontra hade 1-3!

Kontra Ultras uppbyggda glädje briserade som en bomb vars tryckvåg skakade om hela Hökarängen. Till följd av denna euforiska explosion kan man idag ta del av rapporter som gör gällande att skorstenen i det intilliggande Högdalens industriområde numera står på trekvart.

Återstoden av matchen spenderades med att lugnt och kontrollerat värja sig från ytterligare försök från Party Hards sida att reducera. Tack vare kompetent ansvarstagande från samtliga kontraiter blev det inget med det. Vi höll undan och kunde när visslan ljöd konstatera att vi kammat hem årets första vinst. Den första av förhoppningsvis många.

Här har vi tabellen vecka 22

serietabellen_v_22

Ivar Lo var ingen promenad i parken

 

forlust_IVPR_201505

1-0 Ivar Lo
2-0 Ivar Lo
3-0 Ivar Lo

Säsongspremiär mot legendariska Ivar Lo Park Rangers och Kontras mannar hade laddat innan på både Kontrachatten, i mejlen, på sajten och genom försäsongen Aprilcupen där Kontra slutade 4:a.

Eftersom det vara premiär så skulle den sedvanliga introduktionen hållas av domaren (som antagligen är den talangfulla rättskipare som dömde oss i Långbro för en herrans massa år sedan). Vi passade på att fråga Ivar Lo-spelarna om de var något bra. ”Njaaa” svarade de blygsamt varvid vi sa att vi var helt okej. Högmod går före fall.

Kontra inledde bra i kanske en minut. Sedan började vi falla ner med försvarslinjen, vilket lät ILPR avancera i planen. Efter c:a 7 minuter blev det 1-0 till ILPR genom ett halvhårt skott som föregicks av en bågformad löpning från kortlinjen utanför straffområdet tillbaka in centralt som vi helt enkelt inte hängde med på. The Wall hade händerna på bollen men lyckades tyvärr inte styra den utanför målramen. Snöpligt!

Ringrosten, som vi trodde vi polerat bort i och med Aprilcupen, var påtaglig. Våra bollar nådde inte fram till adressaten (vilket den dåligt skötta planen inte underlättade), vi kommunicerade inte tillräckligt tydligt i överlämning av markeringar, vi gjorde onödiga utfall som ILPR-spelarna lätt undvek och de klassiska avstånden mellan lagdelarna var lika stora som vanligt.

Således blev ingen förvånad när ILPR gjorde 2-0. Detta mål var snarare ett monument över vårt bristande spel än över ILPR:s kvalitet. Den nyss installerade tränaren Engdahl såg allt annat än nöjd ut.

I pausen pratade nämnda coach om vikten av att flytta upp laget lite och lägga press på motståndarna. Vi hade dubbel trupp med oss så det vara bara att köra fullt ut och byta snabbt.

Andra halvlek

Detta brandtal gav effekt och andra halvlek var mer jämn, sett till spelkvalitet. Vi vågade styra spelet lite mer och när Ivar Los målvakt visades ut (efter att ha tagit med händerna utanför straffområdet, vilket borde renderat ännu hårdare straff då det helt klart var spelförstörande) etablerade vi ett mäktigt, och för situationen okaraktäristiskt, tryck.

Men. Att spela bra är inte altid samma sak som att göra mål. Även om Ivar Lo just fortsatte att spela bra, när de bröt Kontras tryck och kontrade in 3-0.

Det är alltså här vi är, nådens vår 2015. Nu är det lyckligtvis ett uppehåll på två veckor till nästa match. Då ska vi spela så som vi kan spela. Och vinna!

Fem snabba till coach Engdahl

Eftersom coach Engdahl enligt källor ”inte pratar med pressen” så har Kontrakuriren tagit sig friheten att själva fylla i svaren på de frågor som vi skickat över till Kontras nya tränare.

När du erbjöds posten som tränare övervägde du enligt rapport nio sekunder innan du tackade ja. Vad gick genom ditt huvud dessa nio sekunder?
Kort sagt en myriad av frågor. Vad kan jag tillföra? Vilka krav ställer detta på mig? Vad är min vision av kommande säsong? Kommer den tid tränarskapet kräver drabba mitt intresse för öl? Sedan, utan att svara på någon av dessa frågor, tänkte jag att det här blir nog kul.

Vilken typ av spel kommer du fokusera på i år?
Vinnande spel. Vi har flyttat upp till nivå sju och nu är det upp till oss att visa oss värdiga detta avancemang.

Vad är din målsättning med ditt tränarskap?
Att leda laget till nya framgångar och alltid sätta kollektivets väl först. Sedan vore det ju inte helt fel att få en byst rest över sig själv utanför kansliet som tack för lång och trogen tjänst. Den här liknar ju mig lite. Om någon införskaffar den så lovar jag att raka hjässan så att likheten blir ännu mer slående.

Vilken typ av tränare är du? Kostymtränaren eller gympadräkttränaren?
Både och. Jag kör kavaj på överkroppen och mina gröna gympabrallor med gula revärer på underkroppen. Det är inte snyggt men på så sätt visar jag att jag både är taktikern som kan stå vid sidan av och analysera spelet samt en ”man av folket” som gärna rör mig bland mina spelare och joxar lite med trasan.

Imorgon rivstartar Korpens utesäsong. Som uppvärmning spelades härom veckan Aprilcupen. Vad fick du som tränare ut av cupen?
Utan att gå in på detalj så rätades många frågetecken ut. Jag har en klarare bild över lagets styrkor och förbättringsområden samt vilka som är lämpliga straffläggarkandidater. Sedan uppdagades ju lite nya frågor också. Hur ska det t.ex. gå med lagkapten Zimmermans domenerande fot? Tiden får visa

Vattentät offensiv, men det läckte bakåt

0-1 – ett omarkerat öra
1-1 – Ted (Joel)
2-1 – Nick (Ted)
2-2 – ett öra 
3-2 – Nick (straff ordnad av Nicke) 
3-3 – ännu ett öra 

En böljande match ägde rum igår kväll på Hökarängens grus. Tidigare på dagen var det regnvattnet som böljade fram längst Fagersjövägen från Hökarängens centrum mot bollplanen. Det såg länge ut som att det skulle bli en match där den vattensjuka planens pölar skulle vara den åttonde spelaren. Men runt fem-snåret lättade regnet samtidigt som vinden fortsatte ligga på, vilket torkade upp tillvaron.

Kontra, som premiärspelade i sina hemmaställ, var lika talrik som den spanska armadan denna kväll. Istället för vattensamlingar stora som insjöar framför målen var det alltså ett rött hav som samlades vid sidlinjen innan matchstart.

Kontra visade prov på gamla traditioner och lät motståndarna snabbt göra det första målet. Det verkade som att laget inte riktigt förstått att matchen börjat. Man lät istället Örat vandra upp i banan utan att sätta press på bollhållaren som obehindrat kunde dunka in bollen bakom Hagge Hartass, som vikarierade i mål tills The Wall dök upp.

Men detta var exakt det som behövdes för att väcka Kontraiterna ur sin dvala. Likt Poseidon släppte lös Kraken släppte Kontra loss våg efter våg av vassa anfall. Ett av dessa anfall renderade en hörna som lades av Webben. Kontraiterna samlades som i en svärm av torpeder från Röd Oktober i och utanför straffområdet. Webben tog i som av bara fan och sköt en haubits i en låg båge mot de röda torpederna. Det var som att bollen satt på en tamp som halades in i straffområdet mot Teds gyllene fot, vilken ägaren satte upp i luften och tryckte in bollen i mål på volley. Fotbollspoesi! Vilken explosion!

Sedan rann det på och Kontra tog ledningen utan att någon riktigt lyckats fatta vad som hände. Lyckligtvis hade vår skribent full koll och kan rapportera att förloppet var som följer:

Den första vågen när du ser på mej / och i mina ögon finns ett svar
till dej 

Den andra vågen doft från ditt hår / linjer jag kan följa minnen utav
år 

Den tredje vågen finns i din hand / en våg av silver som når min
strand 

Den fjärde vågen inifrån min själ / en våg av kärlek utan svek och
skäl 

Den femte vågen stormar inom mej / lust och längtan kräver mer av dej 

Den sjätte vågen blir ett med dej / den sjätte vågen besegrar mej 

Den sjunde vågen är när Ted passar Nick som gör mål.

2-1!

Innan halvleken var över vände dock åter tidvattnet i och med att öronen lyckades trycka in ännu ett mål. Lagen gick således av planen med två mål var gjorda. Det pratades i det röda lägret om att vi var bra när vi höll i bollen men mindre bra när vi inte gjorde det. Därför beslutades det att vi skulle ha som målsättning att hålla i bollen så mycket som möjligt.

Andra halvlek drog igång. Spelet var magiskt. Det var som att osynliga små andar nynnande:

I den stad där jag vart född
Fanns en gammal man som gått på sjön
Jag vet ett land, sa’ han till oss
Undervattensbåtar bor det där

Så vi segla’ mot vår sol
Tills vi fann ett hav av grus
Vågor gungar vi uppå
I vår röda undervattensbåt

Röd, röd, röd är vår undervattensbåt
Undervattensbåt, undervattensbåt
Röd, röd, röd är vår undervattensbåt
Undervattensbåt, undervattensbåt

Sedan hände det som alla Kontra-fans väntat på. Nicke drev in bollen i straffområdet och blev där brutalt kapad av en svartklädd försvarare. Domaren blåste straff och inga högljutt levererade argument kunde få honom att ändra sig. Straffen förvaltades av Nick som säkert placerade den högt i på målvaktens högra sida. 3-2 till Kontra!

Men Örat var tydligen inte nöjda med att ge bort segern hur som helst. Följden blev att de fick sig ännu ett kvitteringsmål och lyckades bärga ett poäng från denna match. Som Kontrait kändes det inte helt kul men inte heller helt orättvist. Vi visade prov på något av det bästa spelet vi bjudit på under vår tioåriga karriär när vi höll i bollen. Men vi brast lite väl mycket i defensiven och tittade mest på bollen, vilket gör att man ändå får unna Örat ett poäng.

Nästa vecka är det sista sammandrabbningen för i år. Vi måste också vinna den samtidigt som Örat måste slå Kungsfiskaren om vi ska ta tillbaka femteplatsen. Nu kör vi!

Målkalas och en välbevarad hemlighet när Kontra krossade FC SBE

0-1 Joel (FC SBE:s målvakt)
0-2 Nick (Joel)
1-2 Någon i FC SBE
1-3 Jungen (Nick)
1-4 Lightning (Face)

Vanligtvis när Kontra vinner så föredrar man att göra det med inte så imponerande uddamålet. I måndags, på Hökarängens grus, testade man en ny taktik: målkalas.

Kontra mönstrade nog med trupp för att ha endast en avbytare. Det finns både för- och nackdelar med detta. Det är lättare att komma in i matchen mentalt men också lika enkelt att man inte orkar ge hundra procent. Det underlättade dock att motståndarna bara hade fem spelare.

Eftersom varken coach Hardstedt eller ass. coach Hardstedt kunde närvara (de var på lagledarfortbildning i Bern) så beslutades det någorlunda demokratiskt att Kontra skulle testa den gamla 2-2-2-uppställningen i ett försök att stärka upp mittfältet, minska avstånden mellan lagdelarna samt ta oss in lite från kanterna. Motståndarna ställde upp typ 2-1-1, eftersom de var så få.

Till en början var Kontra lite nonchalanta. Vi har sett det förut och det är ingen vacker syn. Speciellt inte när man spelar mot så pass individuellt kompetenta spelare som FC SBE har i sitt lag. Även om de, som sagt, bara var fem stycken. När vi hade bollen ville vi hellre göra en snygg offensiv passning än att ta det kloka alternativet, vilket bjöd in till många farliga chanser för SBE. Ett ledningsmål för motståndarna kändes ibland riktigt nära men Kontra lyckades freda sig tills vi kommit in i matchen mentalt.

Och som vi tillslut tog oss in! Vi hittade fokus, vi började spela lugnt och kontrollerat, vi rörde på oss och vi lade hög press på motståndarna. Det ska sägas att i synnerhet deras backlinje (två av enbart fem) innehöll några riktiga bolltrollare som gärna tvärvände men vi lyckades ändå pressa dem så pass mycket att de sällan fick tid nog att gjuta kvalitet i passningarna. Ofta fick de nöja sig med att försöka lägga långbollar på sin forwards och det var sällan några problem för Kontras defensiv att plocka upp dessa bollar.

Målen då? Jo tack, de var riktigt fina. 0-1 gjordes i och med att Webben påpassligt bröt en passning från SBE:s målvakt och sedan fyrade av en tåpaj mitt i steget. Bollen krängde och svängde så pass mycket att den, trots sin ringa hastighet, blev otagbar för målisen. Mer sådana mål vill vi se!

0-2 gjordes av Nick på assist av Webben. Det var redan innan matchstart tydligt att Nick (eller Jair) inte bara var sugen på att göra mål idag, utan också hade extra mycket krut i dojan.

Sedan följde ett mål av FC SBE där Kontra gick bort sig och inte hann med i motståndarnas snabba omställningsspel. Oron bland fansen var påtaglig. Skulle Kontra orka mota bort SBE?

Ja, det skulle de. För istället för att låta SBE skapa chans till kvittering gjorde Kontra 3-1. Nick/Jair gjorde som Webben gjort efter sitt mål och assisterade till nästa. Målgörare denna gång var Jungen, som uppenbarligen inte bara solat på sin semester, utan också tränat på snygga volleyavslut med knäna.

En som inte ville vara sämre, utan snarare hade siktet inställt på att sända en signal till motståndarna, tränarstaben, fansen och alla andra som ville lyssna, var Lightning. Läckert assisterad av Face dunkade han in 1-4-målet med c:a 2 minuter kvar av matchen.

Gemensamt för (nästan) alla målen var att de föregicks av läckra uppspel. Läckra i sin enkelhet. Två, tre väggpass så var Kontra framme i farliga situationer. Det borde kommas ihåg i kvarvarande matcher. Att hålla spelet enkelt kommer att ge resultat. Och vi bör också se till att motståndarna är färre än oss.

Kämpaviljan infann sig (tillslut) i måndags med bra vilja och spel som resultat. Det var skitkul att spela med er, boys!

Låt oss ha lika kul mot Örat United.