Kontra STHLM – RAB 2-2

Förra veckan visade Kontra bitvis prov på riktigt bra eget spel. I matchrapporten talades det om trendbrott. Gårdagens match gav indikationer på att det är en ny trend som startats.

Vissa saker består. Som vanligt i år var det igår tydligt att Kontras gamla vapen många avbytare är ett minne blott. Först med två minuter kvar till avspark blev vi fullt lag. Man kan bara konstatera att det var synd om de kontraiter som inte var med om skönspelet som bedrevs igår.

Kontra fortsatte på nyligen inslagen väg när de höll i bollen, pratade och minskade avstånden. Det ledde till snygga väggspel upp i planen. I ett genidrag flyttades Kontras gamla backklippa Face upp på ytterplacering där han skötte sig ypperligt.

–Nää, det är sedan gammalt att karln kan springa, sa ass.coach Bäten. Och han var till stor hjälp när han löpte ner, tog emot bollen och hittade ny yta.

Första målet kom av en lite underlig situation. Hagge slog en hörna som RAB:s målvakt greppade men sedan tappade in i målet. Å andra sidan fick RAB strax därefter en lika billig utjämning när försvaret inte lyckades rensa bort bollen från straffområdet. Halvleken slutade således 1-1.

Även i andra halvlek fungerade spelet som det ska. Fortsatt god kämpavilja och lagkänsla. Eller som t.f. målvakt Mike uttryckte det:
–From where I was standing, it was beautiful.

Trycket var högt, mycket tack vare stabila insatser från inte minst Peter och Palle som var mycket bra på att ta upp bollen i banan. Ett rödvitt mål låg i luften. Och snart kom utdelningen. Jag kommer inte ihåg vem som gjorde målet eller assisten (var i ett lyckorus när det skedde men räknar med att ansvariga ger sig till känna). Men efter ett snyggt samspel och lika bra avslut ledde Kontra matchen med 9 minuter kvar att spela.

RAB jagade nu ännu en kvittering och flyttade upp spelarna en hel del. Kontra höll dock undan och ansträngde sig till sitt yttersta för att säkra vinsten. Många chanser hade vi som tyvärr inte gick in. Bl.a. fick Hagge bollen, lyfte upp den och slog en halvvolley som tog i kryssribban.

Sedan hände det som inte borde hända och som inte känns rättvist på något sätt. Med en minut kvar på klockan lyckas en RAB-spelare ta sig förbi undertecknad, som helt missbedömer en studsande boll, och kommer ensam med Mike som inte lyckas rädda bollen. Matchen slutar därmed 2-2.

Men, fan. Inte ska man väl klaga. Vi tog ju en pinne och det är ju inte något vi varit bortskämda med i år. Och vad som är viktigare än så är att vi igår åter hade kul när vi spelade. Och ett eget spel. Det bådar gott, det här.