Kontraiter!
En snabb titt på tråden ”Träningsläger 2010” i forumet visar att 10 kontraiter hittills har fyllt i vilka helger de kan resp. inte kan åka på träningsläger. Just nu är det jämnt skägg mellan 21-22/8 och 4-5/9. Styrelsen behöver ett lite bättre beslutsunderlag. Till er som inte vet när ni kan eller inte kan, gör en rubrik med VET EJ och skriv det. Något är bättre än inget. Tack på förhand.
/Sekreterarn
Kontraiter!
Träningslägret är en av höjdpunkterna under Kontra-året. Men vägen dit innebär en del möda. Till att börja med måste vi hitta en tid då så många som möjligt kan följa med. Vi behöver också komma överens om vart vi ska åka. När det är gjort kan vi gå in på det praktiska med att ordna logi, motstånd, meny etc.
Eftersom sommar och semester står för dörren är det dags att ta tag i det här så fort som möjligt. På ”Kontra only”-forumet finns en tråd som heter Träningsläger 2010. Där finns en veckoförteckning där några av oss redan skrivit in när vi kan och inte. Gå in och gör det du också. Gör det innan midsommar (då får vi lite mer tid på oss för det praktiska).
/Sekreterarn
1 – 0 (Den lille trollkarlen)
2 – 0 (Den gänglige)
3 – 0 (Den lille trollkarlen)
Seriefinal och Farsta IP visar spelare och publik sin bästa sida med sol och en ljum vind som smeker de bara låren. Planen har otroligt nog blivit ännu bredare. Oceaner av ytor. Skrämmande.
Kontra inleder friskt och får till några hyfsade anfall. Men Ribba tar det lugnt, hittar sina positioner och tar över spelet. Fem minuter in i matchen börjar de säkert rulla bollen mellan försvar och mittfält. Kontra tvingas att jaga boll och markering. Det tar på krafterna. Det hindrar inte Kontra från att få till en riktig farlighet. En brytning och ett väggspel långt ner på vänsterkanten är nära att resultera i en farlig chans men Ribba lyckas avvärja. Lindkovic gör ett piggt byte och bryter igenom vid ett par tillfällen men bollen går inte Kontras väg och Ribba behåller kylan.
Hemmalaget Ribba spelar ett högt positionsspel med mycket rörelse och får snabbt in bollen på Kontras planhalva. De anfaller koncentrerat och vinner andrabollarna. Kontra pressas allt längre ner i banan och får allt svårare att hålla huvudet kallt. Så, tio minuter in i matchen får Ribbas lille tekniker bollen, håller i och skottfintar. Manövern följs av ett lågt och välplacerat skott vid vänstra stolpen. Mål.
Kontra börjar redan bli trötta. Det blir allt tystare och det märks i bytena att självförtroendet inte riktigt finns där denna kväll. Var ligger happy place? Ingen vet. Men så äntligen en riktig farlighet. Face slår en fin passning till Dribbel i skottektorn. Manualens ord om att bollen är snabbare än spelaren ekar i Dribbels huvud. Han väntar för att få med sig bollen i steget. Men så, just i mottagningen, studsar bollen på en svekfull grushög. Den rinner försmädligt över kortlinjen till inspark. Typiskt.
Halvleken slutar och förvirringen är påtaglig. Motståndarnas spelsystem, med hög press och god rörlighet på både boll och spelare har tröttat ut Kontra och gett ett klart övertag. Samtidigt har de lyckats underminera Kontras taktik. Och det hängs en hel del läpp i det rödvita lägret.
Den andra halvleken inleds trevande från Kontras sida. Spelarna lyckas inte riktigt visa för varandra var de vill ha bollen och när. Men snacket blir bättre och bättre och Kontra lyckas jobba sig in i matchen hjälpligt. Det hindrar inte att Ribba dominerar matchbilden. Och de har tagit korthörnan till Korpen. En högerhörna leder till en passning till deras gänglige innermittfältare. Han försöker sin sin tur slå en passning mot bortre delen av straffområdet men halvmissar bollen. Strumprullaren blir till ett välplacerat skott och Ståhl, illa skymd, är chanslös. En evighet tycks passera när bollen fladdrar in vid vänstra stolproten. Mål igen.
Kontra ger inte upp. Snacket blir bättre och Jon gör ett par bra byten, vinner boll och försöker fördela den till trötta men kämpande kontraiter. Också Ternow, Kontras terrier med det flacka steget, hämtar krafter och är en bidragande orsak till att laget repar mod. Inga chanser men väl spel och hoppet lever.
Så följer ännu ett bakslag. Det första målet får en snudd på identisk repris. Ribbas lille virtuos får återigen bollen i skottsektorn, håller in, vänder och avfyrar ett löst skott som med lite hjälp av Pony hittar nätet. Trean är ett faktum och matchen rinner Kontra ur händerna.
Men skam den som ger sig. Kontra flyttar upp och tar varje tillfälle att störa Ribbas målvakt och försvar med tät press. Ternow rivs ner strax utanför straffområdet och Ribba får en varning och en utvisning. En kort stund därefter uppstår tumult kring bollen. Domaren blåser. Straff för Kontra. Lagets reslige elegant Andersson kliver fram. Chans till upprättelse. Men tröttheten vinner. Skottet går långt över.
Strax därefter leder en tjurrusning från Kanonen till att han kommer lite sent in på motståndaren och Kontra får nu spela resten av matchen med fem utespelare. Tiden går och Kontra skapar ytterligare en farlighet med ett fint väggspel på högerkanten mellan Andersson och Dribbel. Men det blir inte till mer än en halvchans.
Domaren blåser av matchen och förlusten är ett faktum. Besvikelsen är stor men rätt lag vann. En fantastisk försommarkväll och en lektion i fotboll. Tack för en god match.
Kontraiter!
Intresset för deltagande i Sportfixaren Cup är minst sagt svalt. Många av de som anmält sig har gjort det preliminärt eller villkorat med att andra deltar. Anmälningstiden löper ut på onsdag. Om det inte skett en stor förändring innan den 9 mars så kommer anmälan inte att skickas in.
/Sekreterarn
Kontraiter!
Jag har skickat ut ett mail med länk till spelarförteckningen in google documents. Ni som inte fått något sådant mail; meddela mig via mail (anders.bagge@gmail.com) så får ni samma mail. Gör det typ igår. Det är viktigt att vi får in en spelarförteckning till Korpen.
/Sekreterarn
Kära vänner!
Följande meddelande har kommit till kansliet. Anmälan av intresse för deltagande sker på forumet under tråden ”Sportfixaren Cup 2010”. Senast den 10 ska man anmäla sig, men det är först till kvarn som gäller. Styrelsen får genom tråden besluta när eventuell anmälan för Kontra ska skickas in.
Det var allt från kansliet för denna gång.
Välkomna till fotbollsturneringen Sportfixaren Cup
Första upplagan arrangerades 2008, nu är det dags för tredje upplagan.
Vi spelar på Skarpnäcks Sportfält, alla matcher spelas på konstgräs, underlaget är ett av Stockholms bästa.
Varför ska vi vara med i cupen?
Ni som till vardags träningsspelar med era kamrater får här möjligheten att möta andra lag.
Ni får en domare och ni får spela flera matcher under en kort tid på en och samma dag.
Varje match är endast 20 minuter vilket ger de mindre bra lagen chans att vinna över de bättre.
Vilka lag möter vi?
Under de år som vi spelat har vi haft väldigt blandad nivå ibland lagen, några har spelat väldigt mycket & några lite.
De deltagande lagen har mestadels varit företag & kompisgäng.
Varför Sportfixaren?
Sedan 2005 har vi arrangerat seriespel & cuper i fotboll, innebandy & golf. Vi ger alltid lagen/lagledarna snabb & bra service.
Vi har kompetenta domare som ger er bra stämning på plan.
Anmäl er NU, vi har begränsat med platser och kan maximalt få plats med 24st lag!
Lördagen den 27 mars från 09:00
Spelplatser: Skarpnäcks Sportfält, konstgräs
Spelklasser: Herr 7-manna, obegränsat med avbytare
Spelform: Gruppspel– slutspel
Matchtid: 20 minuter (minst 3 matcher)
Kostnad: 120 kronor/spelare för hela turneringen
och domaravgift på 50:-/ lag match
Anmälan: Senast 10 mars, först till kvarn..
www.sportfixaren.se
Kontraiter!
Kamrater!
Vänner!
För att revanschera mig för min bortavaro på galan, och för att mätta min saknad efter er alla bjuder jag härmed in till vad jag tror blir den första Kontraglöggen. Som kontrast till galans extravagans och flärd tänkte jag försöka göra detta till en nästan äckligt rofylld andakt där kontraiter i stillhet kan fyllna till, kramas och önska varandra allt gott inför de stundande helgernas spöregn, släktgräl och sura uppstötningar.
Onsdagen den 9 december går det bra att från kl. 17 droppa in på Manhemsgatan 15 i Aspudden, där jag hyrt en lokal för ändamålet. Det kommer naturligtvis att finnas Kontra-chili för den hungrige, och glögg för den törstige. Alla bidrag i form av bakverk uppmuntras. För att bekräfta deltagande, gå in på tråden ”Kontraglöggen” i forumet.
Väl mött och varmt välkomna!
Bagge
JOHANNESDAL.
Miljöbovarna 0 – 2 Kontra STHLM
0-1 Face (Taylor)
0-2 Taylor (Andersson)
Vi var många som grät igår. Glädjetårar. Och våra tårar rann utmed golven, ner för trapporna, ut på gatan, och bildade en ström av salt eufori som dränkte allt i sin väg. Grusets giganter, Kontra Sthlm, hade segrat. En biblisk seger i klass med Davids över Goliat, eller för all del med landslagets över världsklassnationen Ungern i lördags.
Vi hade under 40 minuter upplevt allt. Ett helt liv kan inte innehålla så mycket som det skeende som utspelades inför våra ögon under septemberkvällens stålblå himmel. Ett nickmål av planens titan Face, som likt en mobilinstallation av Giacommetti liksom aldrig tycktes landa vare sig på marken eller i våra medvetanden. Det missillika inlägget från den asketiske britten Taylor fann sitt öde i nätmaskorna via Face tänkarpanna. Men inte ens konst kan vara så vackert.
Kontras filosof, Joel, hade innan matchen i pressen gått ut med Kontras nya inställning. Varje spelare skulle hitta sitt Happy place, En fotbollshändelse nära hjärtat att klamra sig fast vid och ta spjärn emot när storverk ska uträttas. Vi var många som tvivlade. Vi var många som inte vågade lita till profetens ord. Vi var många som hade fel.
En boll letar sig fram längs marken, en självuppoffrande löpning som öppnar en yta mellan backlinje och mittfällt, en vinkling snett bakåt… Och ett skott. Kontra radade upp chanser genom att flytta hela laget, kommunicera och offra sig. Endast vid ett fåtal tillfällen kunde de skräckinjagande Miljöbovarna hota, ofta på kontring. Men vilddjuret i målet, mannen som människorna känner som Jonas Ståhl, men som i rymden därifrån han kommer säkert heter något ännu mer poetiskt, sög in bollarna likt en planens bläckfisk.
En brytning. Andetag. Ljudet av nylon i rörelse. En blick. Ett rop. Rassel igen. Vinthunden och geniet Andersson har efter en löpning värdig Usain Bolt skickat ett kärleksfullt inlägg till Taylor. Vi fryser bilden. Likt en skulptur av Boticelli med sträckt vrist, besvarar Taylor kärleken genom att med full kraft skicka bollen rakt upp i nättaket.Vi har återigen bevittnat fotbollskonst.
Efter bragderna tappar sedan Kontra lite fart. Blir nervösa. Och vi slutar återigen att tro och börjar att hoppas. I halvtid är vi nervknippen som i vanmakt följer spelarnas miner när de kliver av planen. Vad tänker de? Vad säger de? Var ligger deras Happy place? Vi har sett Kontra tappa ledningar förut. Vi har sett tro förvandlas till hopp, hopp till tvivel och tvivel till besvikelse. Och nu vill jag varna känsliga läsare. För jävlar i helvete, det får inte hända igen.
Andra halvlek blir en uppvisning i konsten att behålla en ledning. Utan att briljera rullar spelarna bollen mellan sig som vore den ett litet bräckligt gethuvud på Jesu tid. Några genombrott från Miljöbovarna, några tveksamma ingrepp från backlinjen som försvagats märkbart sedan planens gigant Face tvingats av med ett trasigt lår. Men inget verkligt hot. Kontra spelar lugnt och med det självförtroende som bara ett träningsläger kan ge. Men stillsam poesi är också poesi. Den lille trollkonstnären från Balkan, Lundkovic, söker hela tiden genombrott och snurrar vid ett tillfälle runt motståndarna som Moskvabalettens Barysjnikov, men anfallet stannar av när ingen möter passningen inåt. Kanske var resten av laget likt oss förlamade av beundran.
När domaren blåser sköljer en våg av lättnad och vällust över oss. Vi har alla bevittnat något stort och vi förstår. Det är så här fotboll ska spelas. Och nu vill jag varna er igen. Satan i gatan, vad skönt. Gråten kan ta vid. Jag gråter igen. Men jag har hittat mitt Happy place.
– Johan Esk
(Som naturligtvis inte skrivit krönikan på riktigt.)
Smutsiga barn sparkar en paff boll på trottoaren mellan de färgglada rucklen i södra Buenos Aires. I bakgrunden, ur smogen, reser sig en kantig koloss i blått och gult. Det är La Bombonera, ”Chokladasken”, hemmaarena för ett av Latinamerikas bästa klubblag, Boca Juniors. La Boca, ”munnen”, är en av stadens äldsta och mest mytomspunna stadsdelar. Det var La Bocas hamn som med ett välkomnande leende tog emot alla hoppfulla invandrare under Argentinas glanstid för över hundra år sedan. Och det var här och då som tangon föddes. Då var Argentina ett av världens rikaste länder och nationens juvel, Buenos Aires, var en riktig metropol. Mycket har hänt sedan dess. Internationellt maktspel, vanstyre och statskupper och urholkat ekonomin och självförtroendet på de flesta områden. Buenos Aires är fortfarande en skönhet, men bedagad, med gula tänder, dålig andedräkt och skrällhosta. Men stadens invånare håller fortfarande stilen. Det slitage som syns på byggnader och gator finns inte på dem. Påfallande många är på gränsen till provocerande hippa och kosmetiskt och kirurgiskt putsade eller renoverade.
Närmare stadion står kö-staket i prydliga rader och husen är i bättre skick. Känslan är densamma som utanför Anfield, Nou Camp eller någon annan stor arena. Eller som när man besöker en katolsk katedral när det inte är mässa. Stilla och högtidligt. Här har storheter som Tevez, Riquelme och Batistuta spelat för de gula och blå. Och förstås den störste av dem alla – Maradona. Kanske den bäste spelaren genom tiderna och idag argentinsk förbundskapten. Och trots kokain, tårtfrosserier, luftgevär och sin vänskap med Castro, eller kanske tack vare dem, är han obeskrivligt populär.
Argentina är inget land för den tvehågsne. Man polemiserar och diskuterar gärna, och inte minst om fotboll. Bara i Buenos Aires finns ett otal derbyn, det ena mer infekterat än det andra. Och det största av dem alla är det mellan Boca och River Plate. De båda lagen kom från början från La Boca men det stod tidigt klart att stadsdelen inte var tillräckligt stor för dem båda. Dessutom hade de samma färger, rött och vitt. Så för att lösa konflikten spelades två matcher. Den första avgjorde vem som skulle få vara kvar i stadsdelen. Boca vann och stannade. River Plate flyttade till den norra delen av staden, där klubben idag också har sin största rekryteringsbas för nya fans. Den andra matchen handlade om vem som skulle få behålla de rödvita tröjorna. Den vann River. Diskussionen om vilka som skulle bli de nya färgerna blev lång. För lång. Till slut beslutades att den skulle avgöras genom att klubben skulle ta färgerna från flaggan på det första skepp som angjorde kajen i Buenos Aires nästföljande dag. Och det skepp som först landade var svenskt.
Väl inne på arenan är det som slår en hur anspråkslös den här. Sittplatserna är små, ståplatserna är många och målad betong och kakel är den rådande estetiken. Plexiglas skiljer publiken från planen. En intressant detalj är reklamskyltarna. Och det är inte skyltarna för det argentinska ölet Quilmes som syns mest utan de från den betydligt mer kända bruna drycken från staterna. Men de är inte röda och vita utan svarta och vita. Så starka är känslorna mot ärkerivalen River Plate att man gått med på att sänka anspråken på sponsorintäkter för att få andra färger än de som pryder världens mest kända varumärke. (Inbitna kontraiter frågar sig nu hur detta reportage kunde handla om Boca Juniors, och inte om deras uppenbarligen mer sympatiska färgfränder i River Plate. Svaret på den frågan är den stadsdel där River Plate huserar inte rymmer något övrigt särskilt spännande utbud och att reportern ägnade den mesta av sin tid i Buenos Aires åt att underhålla sin dotter i olika parker, inte åt fotbolliana. Nästa gång.)
Hur framtiden kommer att se ut för Buenos Aires och Argentina är fullständigt omöjligt att sia om. Latinamerika är lika kaotiskt som dynamiskt. Men känslan av att det var bättre förr är stark i Buenos Aires,och los Porteños, som stadens invånare kallas, är luttrade människor med låga förväntningar. Den finansiella katastrofen som drabbade landet 2001 har följts av en snabb återhämtning och om den nuvarande globala krisen syns inte mycket. Kanske var fallet till botten inte tillräckligt långt för att kännas ordentligt. Men här finns en föreställning om att varje decennium rymmer en katastrof, och med den logiken är det snart dags. Oavsett hur det går kommer los porteños, att i snygga skor fortsätta sitt självklara kryssande mellan högarna av hundskit på de spruckna trottoarerna. Och fotbollen kommer att fortsätta vara statsreligion.
Kontraiter!
Jag har i kväll skickat ut ett mail innehållande förslag till dagordning, ett eget förslag för årsmötet att ta ställning till, samt information om ett förvaltningsärende. De av er medlemmar som inte fått detta mail, meddela mig pronto med rätt adress till anders.bagge@gmail.com så ska jag se till att ni också får det.
Ett tack riktas också till Joel för hans rådiga tillgrepp att efter kontakt med mig kalla till årsmötet. Tack Joel!
/Ordf.