1-0 Dribbel (Webben)
2-0 Dribbel (ingen, han snodde bollen själv)
3-0 Dribbel (Face)
4-0 XL-Klas (Nicke)

Det var dags för mötet mot seriens jumbolag med det nobla namnet Bajen Assholes. Hittills hade de spelat tre matcher, varav de förlorat en på walk-over, en med 8-0 och en med 9-1. Förutsättningarna för att Kontra skulle briljera var därmed inte goda. Är det något som Kontra är kända för så är det ju inte att storspela i lägen där vi borde göra det. Skulle matchen sluta oavgjort, skulle Kontra torska eller skulle vi få in en boll framåt? Medvetna om faran i att underskatta motståndet (visa av nio års seriespel där detta hänt skitmånga gånger) samlades hela laget en halvtimme innan matchen för att värma upp och gå igenom taktiken. Coach Mike hade med en maskot (sin son) som spred glädje och visade bollkonster. Mike som ska springa Stockholm Maraton valde att avstå spel och vi bestämde oss för att lotta vem som skulle stå i mål. Ordf. Webben anmälde sig frivilligt att stå i mål i andra halvlek eftersom han fått en spricka i revbenet efter en målchans som slutade i en kollision med motståndarmålisen i matchen mot Kungsfiskaren i förra veckan. Logiken bakom detta val framstår som något oklar. Kvarstod då att lotta målis för första halvlek. Assisterande coach Kaj tog fram en snusdosa där han vikt en massa lappar med namnet Erik på i. Vi lottade och Erik blev vald till målis i första halvlek. Eftersom varken Erik ”Jungen” Jungberg eller Erik ”Lightning” Lindgren var på plats så blev det Erik ”Bror din” Engdahl som satte på sig den något tajta stassen med det legendariska namnet ”Ståhl” på ryggen. Ja, det är dags att beställa ett nytt målvaktsställ snart.

Denna soliga majkväll gjorde även Magnus ”Mangoose” Hardstedt (The Artist Previously Known As Hardy, Previously Known As Starfish83) nydebut. Efter en långvarig vistelse i Eskilstuna Allstars har den unge dynamon äntligen valt att komma tillbaka till klubben som hjärtat bankar för mest. Härligt, säger vi övriga.

Just det, alla bookmakers i stan hade ju satsat på storkross för Kontra som delade serieledningen med Unicorn United. ”Typ 8-0 borde det bli” var den allmänna uppfattningen. Men icke. Kontra började avvaktande och Bajen Assholes började mycket bättre än vad tabellen skvallrat om. Det var chanser hit och dit och Kontra var faktiskt ganska tillbakatryckta fram till en kvart in i matchen. Inget av lagen hade dock fått hål på det andra än. Men ska det ske distinkt så ska det. Webben fick bollen på vänsterkanten och drev upp den relativt obevakat i en kontringsmöjlighet som uppstod efter högt Asshole-spel. Zimmerman, som var tillbaka efter en matchs frånvaro sprang i rakt framför mål och ropade föredömligt till Webben att passa. Som i en instruktionsbok skedde detta också, men passen gick tyvärr förbi Jens, och tacka gud istället till Dribbel som lätt tryckte in bollen i nät. 1-0 till Kontra och där gick luften ur Bajen Allstars för denna halvlek. Kontra ångade på och hade några till chanser men i paus var det ett mål framåt, inga bakåt som gällde.

I paus bytte Bror din och Webben kläder. I övrigt hände inte mer än att vi enades om att spela lite bättre.

Det var inte riktigt nån som lyssnade på det förutom Dribbel som fått ta över kaptensbindeln i paus. I ett övrigt böljigt spel där Assholes faktiskt hade en del fina chanser tog Dribbel bollen lite snyggt från ett Asshole och tryckte dit 2-0. Gött tyckte alla i Kontra.

Bajen Assholes hade dock inte gett upp utan stormade fram på vänsterkanten. I ett tilltrasslat försvarsingrepp bedömde domaren (totalt felaktigt, visar mängder av repriser i HD-kvalitet samt de på Hökarängens BP nyligen installerade Hawkeye-kamerorna, men eftersom Korpen inte är så digitala så…) att Bajen Assholes skulle ha hörna. En skitbra hörna som slogs mitt i straffområdet i lagom volleyhöjd. Bajen Assholes bästa spelare fick på ett vrinhårt skott som Webben i målet räddade med pungkulorna. Efter att ha blivit extremt röd i ansiktet föll ordföranden ihop i en hög och kved. Matchen blåstes av för borttransport av den stackars saten som fick ligga och kvida i framstupa supaläge på gruset vid sidlinjen. Erik hoppade snabbt in i målet igen och genomförde även andra halvlek med bravur.

På det här sättet rullade det på. Halvstabilt försvar grundat i Findus, K.G. och Ragge Liggtass tog hand om det mesta och skapade nån sorts lugn i Kontralägret. På mittmittpositionen varvade två av årets nyförvärv Zimmerman och XL-Klas föredömligt dynamon och rullade boll.

I ett fint Kontra-anfall bestämde sig Face för att bättra på sin ställning i poängligan. Det enda problematiska med denna assist var väl (för Face då) att han passade den enda som låg före honom i poängligan – Dribbel, och hat-tricket var fullbordat. 3-0 till Kontra.

Bajen Assholes gav ändå inte upp (man får beundra denna kämpaglöd, värd mer än den extremt skabbiga placering och målskillnad BA har i ligan). Ännu ett vrinhårt skott, denna gång i kryssribban på (ännu en feldömd) frispark gav inte heller utdelning. Kontra redde ut situationen. Och kontrade…

Med fyra anfallande spelare i eller strax utanför Assholesens straffområde tryckte Kontra på Bajen både fram- och bakifrån. Nicke var på den och sen var det XL-Klas tur att premiärmåla i den rödvitsvarta-dressen. 4-0 till Kontra var det sista som hände den här matchen. Direkt efter avspark blåste domaren av matchen.

Kontra hade inte spelat särskilt bra, men ändå tagit en stabil vinst. När hände det senast? Aldrig.

Dessutom visade det sig att Kontra i och med vinsten gick upp i ensam serieledning på 12 poäng av 12 möjliga, eftersom Unicorn United och Dynamit BK spelade 0-0 strax efter Kontras match. Vilken vår det här är. Sommar kanske? Oavsett: Vi är bra på fotboll och födda att springa!

Kontra STHLM 3 – 1 Din bil

Detta var dagen då det nya Kontra gjorde premiär. Efter att stora Kontra-personligheter begärt entledigande har laget tagit in nya profiler som kommer kämpa under rödvit flagg. Och det ser riktigt ljust ut.

Matchen började bra för nästan hela Kontra. Tyvärr ådrog sig Jonas ”Ljudet” Olsson, en av lagets nyförvärv, en sträckningsskada ganska omgående. Vi hoppas dock på att han hinner återhämta sig under de två veckor som återstår till nästa match. Resten av laget visade dock bättre form än vad man skulle kunna tro efter vinterns uppehåll.

Samspelet funkade och laget höll sina positioner, vilket gjorde att samspelet fungerade riktigt bra. Kontra kunde vårda bollen och spela sig upp, ofta med snygga väggspel, till vassa lägen. Kontra hade ett antal bud på mål men kylan i avsluten saknades lite och inget skott gick in i målet. 0-0 var således resultatet när halvleken tog slut.

I början av andra halvlek etablerade Din bil tryck. Och det gav resultat. I en situation skulle coach Mike, som vaktade målet, slå bort en hög boll. Dock ville det sig inte bättre än att bollen damp ner framför mål där två blåklädda motståndare ohotat kunde trycka in bollen. En bekant situation, med andra ord. Kontra kämpar men får inte utdelning. Sedan skickar motståndarna in en boll och så är det tack och god natt.

Men inte denna gång. I nästföljande anfall drev Kontra upp bollen mot Din bils vänstra hörn. Därifrån skickade Kontras nyförvärv Jens Zimmerman in en projektil mot ordf. Webben som tog emot, lutade sig framåt och krutade in bollen i mål. Det var poetiskt.

Coach Taylor skulle strax efter detta få revanschera sig efter sin fadäs. En Din bil-spelare fick på ett riktigt praktskott som Mike räddade genom en riktig skolboksräddning. Frågan är om Mike landat ännu eller om han fortfarande hänger i luften därute i Hökarängen.

Kontra var dock inte nöjda med ett oavgjort resultat, utan pressade vidare i jakt på ett ledningsmål. Och med sex minuter kvar kom det. Återigen var nykomlingen Jens inblandad, fast denna gång som målgörare, vackert assisterad av Dribbel-Johan.

Nu började matchen bölja rejält. Din bil jagade desperat en kvittering och det blev mer påtagligt att lagens flås började tryta. Det var mer rakt mot mål som gällde.

Så hände det. Kontras anfallare tog upp bollen mot Din bils mål. Då påbörjade David ”Göbb” Wallin sin exodus från sin backposition. Med rediga sjumilakliv älgade han mot mål och skapade en rödvit enmansandravåg. Bollen sköts in mot mål, passerade en, två tre, fyra spelare innan den nådde David som dundrade in den i maskorna. Det påföljande glädjebrölet sa allt. Det var en tvättäkta urladdning.

Strax efter detta blåste domaren av matchen och vi kan konstatera att Kontra vunnit sin första match på över ett år. Grädden på moset var också att Kontra pratade, förde spel och inte vek ner sig. Det känns riktigt bra, det här.

Kvarnen – Kontra 6-3
Kontra – Kvarnen 1-2

Vi tar och gör en 2 i 1-lösning när det gäller de två sista matcherna. Detta passar sig extra bra, inte bara för att de spelades mot samma lag, utan också för att de var uppbyggda på ganska likartade sätt.

Kvarnen är trevliga motståndare
Kvarnen United har hållit Kontra sällskap i tabellens nedre regioner i stort sett hela säsongen, vilket säkert spädde på känslan av kamratskap som varit påtaglig genom båda matcherna. De spelar bra, snabbt och lite hårt men aldrig oschysst. Inte minst i andra matchen, när ingen domare var närvarande, var det tydligt att de var ett lag att lita på.

Inget att förlora (eller vinna)

Det konstaterades innan första matchen att som tabellen såg ut hade Kontra inget att förlora på att bara satsa framåt. En förlust till skulle inte försämra läget. En vinst skulle å andra sidan inte påverka lagets placering men däremot låta laget sträcka lite på ryggen.

Starka första halvlekar

I båda matcherna var det Kontra som stod för starkast insats i första halvleken. Samspelet var bra, mycket tack vara de korta avstånden. Kylan var närvarande, både i anfallen där vi vågade stanna upp och passa bakåt eller i sidled och i försvaret där vi vågade täcka ut anfallarna snarare än att göra utfall. Som vi sett bevis på tidigare så KAN vi inte bara styra spel, utan också göra (snygga) mål när vi vill. Detta gjordes med bravur inledningsvis i båda matcherna.

I båda matcherna gick Kontra till halvtidsvila med ledning.

Svaga andra halvlekar

I andra halvlek hände det som alltid tycks hända. Kontra tröttnar och faller in i samma gamla mönster som inte gagnar någon förutom motståndarna. Kvarnen, å andra sidan, verkade spara krutet för att kunna avsluta starkt. I båda matchers andra halvlek dundrade de på och pressade ner Kontras backlinje. Vi lyckades inte freda oss när attackerna kom om och om igen. Och när vi väl har bollen är det för långt till nästa spelare. Vi lär oss inte.

Därför är det inte konstigt att båda matcherna avslutades med att Kvarnen lyckades inte bara kvittera, utan också ta ledningen och därmed vinna matcherna.

Domar-debaclet

I skrivande stund är det inte säkert exakt vad som har hänt men den andra matchen spelades utan någon domares överseende. Enligt Korpen hävdar domaren att han var vid Hökarängen och att inget av lagen var närvarande. Enligt både oss och Kvarnen var vi där (i god tid) utan att se röken av någon domare. Andra matchen spelades ändå och allt var frid och fröjd tills domaren som dömt matchen intill kom fram och sa att han skulle släcka ner och gå hem. Både Kontra och Kvarnen bad att få spela klart de återstående fyra minuterna men det gick verkligen inte för sig. En minut kunde han bjuda på men sedan var det stopp. Detta får kanske ses som ett passande slut på Kontras utomhussäsong 2012 (i alla fall resultatmässigt). Mörker.

Men om man ska vara lite mindre pessimistisk när man summerar säsongen så bör man ta fasta på att vi ofta har visat prov på riktigt bra spel. Med rätt förutsättningar, såsom en lite lägre division och en fast målvakt, kan vi t.o.m. kanske vinna en match nästa år.

Skanstull Tigers – Kontra 1-0

Det var ett fall tillbaka i gårdagens match. De senaste matchernas fina spel var som bortblåst och ersatt av vårens standardmanér där vi faller tillbaka, skapar för stora avstånd mellan oss och börjar slå chansbollar. Resultatet blev bekant: en uddamålsförlust och ett ganska tråkigt spel.

Okej, Skanstull Tigers var det bättre laget och skulle styra majoriteten av spelet. Dessutom hade de typ två trupper med sig så varje spelare kunde ge allt när de var inne på planen. Men det är ändå med besvikelse man kan konstatera att Kontra föll in i gamla mönster där vi inte riktigt vågar vårda bollen. Följden blir att vi sällan bygger upp något eget spel.

Sedan ska det inte sägas att det inte fanns några ljuspunkter. Erik ”Lightning” Lindgren var tillbaka och gjorde bra ifrån sig både som målvakt i första halvlek och i ett fint väggpass anfall med Anderton. Även Ternão var tillbaka på planen och löpte frejdigt på sin kant. Face likaså. Freddie visade kämpavilja, inte minst med sin (förvisso något otajmade) glidtackling. Mike och Hagge var stabila i sina backpositioner och visade båda att det blir som farligast när backarna hjälper till i anfallen. Kontra hade dessutom en extra spelare igår i form av domaren som blåste frispark så fort en kontrait blev av med bollen.

Men. Trots dessa positiva aspekter var matchen igår ingen vidare fröjd. Det spel vi haft på sistone där vi inte bara glimrar till ibland, utan håller hög nivå rakt igenom, var vi inte i närheten av igår. Skulle tro att bollinnehavet var 70-30 till Tigers fördel. De hade även många skott som de inte lyckades få in i annat än taggbusken i slänten ovanför planen. Detta dödade visserligen tiden effektivt och Tigers vann således till slut matchen tack vare målet de petade in i första halvlek.

Det är viktigt att vi hittar tillbaka till det spel vi haft under hösten. Ett spel där vi vågar känna kylan och ta tid på oss att bygga upp anfallen. Där vi tar passningar hemåt och i sidled istället för den desperata chansbollen framåt. Där vi hjälper varandra genom att prata med varandra och möta den som har bollen. Ett spel som låter oss känna glädje under matchen och stolthet när slutsignalen gått. Vi vet att vi kan. Nu måste vi bara visa det.